Välkommen till Kastanjegården

Välkommen till Kastanjegården

Kastanjegården.se

Här kan du läsa om det mesta som händer i vårt dagliga liv om hästar, löpning och mycket annat men också lite om sjukdomen Pmp (bukhinne cancer) som drabbade Simon 2011.

Racerapport Sandsjöbacka Trail 82k 2018

Up and RunningPosted by Simon Gustafson 17 Jan, 2018 20:49:01

14Jan 2018

För ca5år sedan, strax efter att jag börjat motionera, läste jag en artikel i en tidning, den handlade om ett ”terränglopp” som startade tidigt på morgonen, det var bäcksvart, en liten grupp löpare hade lampor och reportern skrev att det knastrade mystiskt av löparnas ståldubb i januarinatten.

Det var också underligt för loppet hade startat på Onsala halvön, där jag bor, och ända till göteborg längs vandringsleder i det kuperade naturreservatet Sandsjöbacka!!!

Galet!!! tänkte jag, hur klär man sig för det, hur hittar dom, äter dom??? Var kommer dessa människor ifrån?

Frågorna var så många att jag helt enkelt inte ägnade mer tid åt det, TRODDE JAG DÅ!

Men under alla följande år har jag sett detta som det omöjliga målet, något som är för en liten klick i löparkretsar, något som jag tyckte var väldigt attraktivt!

Jag har aldrig nämnt min dröm/mål för någon, man blir ju kallad galning för betydligt lättare uppgifter….

Hade tränat inför Turkiet (60k) i Oktober 2017, körde även Tjönarparen (50k) i december och Anders Sandegårds höjdmeters-backyard på annandag jul 2017.
Men jag saknade ”timmar”, mängdträning o långpass.
Kände mig ändå hyffsat förberedd inför uppgiften och som vanligt sjukt nervös och spänd, jag får ju nästan alltid krampkänning vid ca20k så en raceplan och nutritionsplan var ett måste.

På morgonen körde svärfar ner mig till Tjolöholm så jag kom precis lagom innan start –Tack L.H!

Starten gick 06.00 utanför slottsporten, precis på samma ställe som vi hade våran bröllopskål 29maj 2010, magiskt!

Det var enligt prognos ca 0grader, det skulle bli lite kallare under dagen.

Bitvis var det lättlöpt första milen, mot Fjärås bräcka, svårt att ”hålla igen på farten” och inte dras med i klungan som var betydligt mer erfarna än mig.
Min plan var att håll ett snittempo på 7min/km på den första halvan (4mil), alltså till Lindome.

Kläder och skoval kändes mycket bra, det var tyst, mörkt och nästan inga bilar när vi sprang över E6 vid Fjärås station.

När vi sprang nerför berget mot Stensjön och Hjälm så kände jag krampen började göra sig påmind och jag längtade efter dagsljuset.
Jag knatade på, åt godis, och drack varmt.

Vid första kontroll Iglakärr 25k, så fyllde jag en varm flaska med vatten och en flaska med sportdryck, det blev en bra mix och kändes skönt med den värmande flaskan mot bröstet. Detta koncept körde jag sedan på alla 5 checkpoint.

Det var ett par timmar själv här men sen kom en stockholmare ikapp och vi följdes åt till Lindome, han sprang egentligen lite för fort för mig men jag ville så gärna ha hans sällskap så jag gamblade lite med kramprisken.
Hade nu varit ute ca 5tim.

Vid Lindome 40k fanns det möjlighet att ha en ”Dropbag”, en väska som organisationen transporterat dit från starten.
En del har packat nåt dom tror sig vilja äta eller ett ombyte inför en lång kväll.

I mitt fall så stod Therese där med en uppvärmd hästlastbil, med uppvärmda kläder och varm pannkaka med Nutella och hallon, mums.

Jag hade planerat att byta till mina Icebug med ståldubb, men bestämde mig för att behålla mina nyaköpta Hoka Speedgoat för allt var ju så bra.
Det kan också vara vanskligt att ta av sig skor i dom här lägena och upptäcka eventuella skavanker och som sen ger negativa tankar senare i loppet. -Tack Therese!

Efter Lindome går man i Sandsjöbacka området, ”Ståldubbens hem”, men det hade ”fryst på” över natten så det var ”bara klabbigt”.
Jag böjande få ont i höger knä, detta oroade mig då det var lång väg kvar, jag hade från början bestämt att om jag kommer till Spårhaga (60k och då endast 2mil kvar) utan fullt utvecklad kramp så skulle inget få stoppa mig.
Men knät behöver jag ju…

Krampkänningen började nu kroppen vänja sig vid och jag reglerade effektuttaget efter dess intensitet, hade nu gått ner till snittempo 8min/km, det är också härjigare natur nu, med en del delar som du försöker ta ikapp tappad fart.
Här hittade jag min försvunne stockholmare igen, han hade sprungit fel och dök upp från ett sidospår, kul!

Gjorde ett snabbt stopp på Kyrkobyn 50k, fyllde vätskor och sen iväg,

Nu gällde det att ta sig till Spårhaga genom terräng jag kände till väl, detta är första halvan av Sandsjöbackadelen, bara få gjort detta så har jag mitt delmål.
Jag var trött, man tar omvägar runt stenar som är typ 20cm höga, hållningen är helt kass, men det går framåt!

En trevlig kick fick jag dock av att en arbetskamrat hade tagit sig ut i skogen och hejade på, -Tack Henrik!

film; slå på "desktop Version"

Vid Kontroll Spårhaga 60k höll jag min tidsplanering hyffsat och brydde mig mindre om krampkänningen, tog en extra kopp varm buljong, salt som fan, mums. Stockholmaren verkade sloknat något så jag gick ut före honom. Ensam igen…

I andra delen av Sandsjöbacka delen så är det ett par riktigt söliga partier och en del stigningar, knät gör framför allt ont i nerförs lut, då böjer man liksom mer på knäleden..
Tog häng på två löpare, en dansk och en irländare, dom hade bestämt sig för att springa ihop förstod jag.

Dom sprang lite för sakta men det var skönt att ligga bakom o lura på deras vägval över vattensjuka partier. Sprang sen förbi när jag visste att faran var över.

Det var bara att jobba med positiva tankar nu, ”bara Änggårdsbergen kvar”

Hade här ”tappat” i tid men löparna blev tröttare och jag tyckte jag kunde "stå på" rätt bra fram till nästa station.
Jag var bara glad att detta antagligen skulle gå vägen.

Kontroll Sisjön 72, en ljuvlig syn, här möter man ju också vanligt folk på promenad som hejar på en glatt.

Nu bär det av nerför och jag passade mig för att springa fel (med förra året friskt i minnet). Den sista delen av detta lopp går på samma bana så jag kom ihåg hur jag krampade här förra året på 44k-distansen. Men inte nu minsann!
Jag sprang hela vägen från Sisjön, över dalen, in i Mölndalsravinen och upp i Änggårdsbergen.
Det var rejält mörkt nu igen, och ännu mörkare i skogen. Jag räknade att jag hade ca 2tim kvar på pannlampan så inget sölande nu!
Detta är det jobbigast partiet på hela sträckan.

Såg ett par ljus längre fram och tänkte att dom måste jag ikapp!
Det visade sig att det var en kompis och två andra, Martin C som jag tittat efter hela dagen. Han ”brukar” komma ikapp mig på tävlingar och "plocka upp mig” när jag är helt slut, denna gången var det kanske tvärt om. Vi slog följe sista biten.

Jag hade efter Sisjön börjat kolla mer och mer på klockan, undrade om jag kunde komma ikapp och gå in under 11timmar, alltså tillbaka till ”Min Bästa Tänkbara” tid. Men det gör så ont i kroppen, och tankarna bråkar med varandra. –Vad spelar det för roll att komma in 5 minuter före eller 5min efter på en hel dag,,,

MEN DET GÖR DET! helst när man är nära jämn timme.

Martin upplyser mig när vi är på väg nerför Änggårdsbergen mot Botaniska, -att om vi skall klara ”11tim” så får vi lägga in ”3tempo” de sista 2k.

Jädrar va jag tog i och på den sista knicken (innan Slottsskogsvallen skall man springa över det lilla berget närmast spårvägen) så hade dom dragit om banan från förra året, FAAAAN extra tid!!!
Kutade ner för slänten och in på stadion,
Hör av speakern att familjen och lilla Selma väntar, är sååå kul att jag fick det på film.

film; slå på "desktop Version"

Klockan säger 83,9k Tid 10:59:45 Det blev en trevlig 49plats.

Vi var ca 130personer anmälda, ca30 startade ej och ca10pers skulle komma att bryta under loppet.

Det här var kul, det får vi göra om!

Foto Robert Axelsson

P.S
Sandsjöbacka Trail Marathon hade i början en distans på ca 60k som utgick ifrån Onsala, starten är numera flyttad söderut till Tjolöholm och distansen blir då 50miles (82km) D.S







  • Comments(0)//www.kastanjegardenonsala.se/#post1035

Racerapport Cappadoccia UltraTrail 61k 2017

Up and RunningPosted by Simon Gustafson 16 Jan, 2018 23:47:22
Turkiet 21oktober 2017

"Så våldsamt ont men samtidigt en så alldeles underbar känsla"

Så kan man sammanfatta hur mina ben känns nu och under en stor del av gårdagen i Salomon Cappadocia Ultra Trail.

Jag är så fantastiskt nöjd med att äntligen sprungit ett längre race utan kramp.

Den här gången var det jag som hade fullständig kontroll, på allt!
En förkylning skulle visa sig vara en god sak, den gjorde mig än mer allert på att hålla en lugnare fart och få i mig näring o vätska i rätt tid.
Hade fått hjälp att göra en nutritionsplan och själv gjort en pace-plan.
Allt gick enligt plan de första 20km, vi kom strax ut på öppna landskap, superfint landskap och jag försökte bara njuta.
Området är känt för sina underliga bergsformationer som ur-människorna tydligen gillade att hacka ut små grottor i.

Men jag kände av förkylningen vid stigning ca25km, strax innan 2:a Checkpoint. Bestämde mig för att inte låta detta störa mig och jag "började om" vid cp.
Jag märkte snart att tappat fart från min plan, fan!
Jag hade ju glömt lägga till tid för det man tappar på cp, man fyller vätska m.m.
Fick till ett bra nötande ett par timmar, skönt, kände att jag hade kontroll.
Kylan (endast 2grader vid starten kl 7) hade nu bytts mot stekande Turk-sol.
Vissa bergspartier, där man sprang på en sluttning var riktigt svettiga, samtidigt som det fläktade skönt på bergsplatån.

Rädslan för kramp avtog nån stans vid 45km. För då började benen värka!
Uppför kan man ju trixa till genom olika sätt att gå, men nerför, oj va ont det gjorde.


Den sista cp var vid 51km. Då hade jag varit ute ca 7timmar.
Försiktigt började jag tro på detta! men det är ju trots allt i slutet krampen alltid kommit. Under de sista 10km ökade jag sakta, sprintade (tyckte jag då alla fall) de sista till en alldeles underbar målgång.


Kunde inte hindra att några tårar vill titta ut. Så skönt känsla!

61km, ca2000 höjdmeter på ca 9tim.
Jag har aldrig sprungit så sakta men jag kunde kanske kört 2 mil till!
Ett perfekt lopp i min mening, med dom träningsförutsättningar jag har och med tanken att jag övervägde att ej starta!



  • Comments(0)//www.kastanjegardenonsala.se/#post1034

Racerapport Sandsjöbacka Trail Marathon 44k 2017

Up and RunningPosted by Simon Gustafson 16 Jan, 2018 22:47:56
14Jan 2017

Detta lopp har varit mitt största mål sedan jag sprang förra året.
I år blev det strax under 5tim, en halv timma längre än sist.
Är ändå rätt nöjd då knäskada i september stökat till träningen.
Dessutom fick jag grymt ont i höger häl på jobb i fredags.
Har svårt att gå på foten men springa gick bättre då man kan försöka landa på framfot i stället. Dock svårt i terränglöpning där det även är mycket nedför.
Krampkänning från och med 22km gjorde oxå att det hindrade mig från att dra på, och när jag dessutom sprang fel efter station-Sisjön så är tiden ett faktum.
Men att min fru Therese stod i målgången för första gången var obetalbart!


  • Comments(0)//www.kastanjegardenonsala.se/#post1033

Racerapport Varvet 2016

Up and RunningPosted by Simon Gustafson 16 Jan, 2018 22:06:33
21Maj 2016

Mission: Sub90

Yeeessss!!!
Drömgränsen, Sub 90min på Varvet är besegrat!
I 4år har jag ansett det vara galet orimligt att snitta under 4:15min/km på Varvets 21km.
Hade gjort 2st race-planer, en för 1:28 och en för 1:30.
Märkte direkt att det skulle bli tungt. Det gick för sakta o trångt första 3km men min puls var redan över mjölksyranivå. Nåt var fel o vågade inte lita på pulsmätaren.
Efter 10km var jag ikapp och i fas för min snabbare raceplan.
Men efter Götaälvbron 15km var jag helt plötsligt efter även på min saktare raceplan. Fan! Körde järnet sista 3km, skrek år folk att hålla till höger. Det var krig!
Sluttid 1:29:35
Sååå mycket slit det ligger bakom, i alla fall för nån i min livssituation. Mitt träningsprogram under våren har trasats sönder av sjukdom, stukningar och Sälenresor och definitivt ingen asfalt! Vaknade i fredags med ont i hals och förkylning.... Men viljan besegrade visheten och jag är nu så lycklig.

Tack löpcoach
Tomas Amneskog, Rikard Hallgren o Dimitrios Kiriazidis och Aktivitus-Emma.
Naturligtvis även min kära Therese Törnell, jag lovar nu att ställa löparskorna på hyllan, i alla fall dom paren utan dubb!



  • Comments(0)//www.kastanjegardenonsala.se/#post1032

Racerapport Sandsjöbacka Trail Marathon 44k 2016

Up and RunningPosted by Simon Gustafson 16 Jan, 2018 21:36:56
16Jan 2016

Yipikayeeee!!!
Tidigt i morse startade jag mitt första Trail-marathon.
Vi startade i Kungsbacka och följde vandringsleder genom Sandsjöbackareservatet och ända in till Slottskogen.

Det var ca 7grader kallt på morgonen och jag var osäker på hur man skulle klä sig.
Det var svårt att hålla vätskan flytande även om jag hade köpt en extra isolering till munstycke och slang.

Hade som mål att först o främst ta mig i mål i kylan. Helst under 5h.
Riktigt tungt och smärtsamt efter 36km, kramp båda baksida lår vid 42km. Men är sååå nöjd nu!


Tack Therese Törnell för att du låter mig härja runt så här



  • Comments(0)//www.kastanjegardenonsala.se/#post1031